Apollonkatu-Jussi-Tiainen-1024x513

(bild: Jussi Tiainen)

Konstnärshemmets historia

Lallukka konstnärshem donerades av Juho och Maria Lallukka. Styrelsen för samfundet Lallukka konstnärshem köpte en klipptomt av Helsingfors stad (Apollogatan 13–Södra Hesperiagatan 14) i Främre Tölö. På tomten byggdes ett hus i ren funkisstil ritat av arkitekt Gösta Juslén. Husets användningsändamål fastställdes i donatorparets testamente som undertecknades 1908 och trädde i kraft 1923.

Under hela sin verksamhet har Juho ja Maria Lallukan Taiteilijakotisäätiö betraktat som en självklarhet att Lallukka konstnärshem är till för meriterade konstnärer. För att värna om donatorernas tanke om en fristad vägs även sociala aspekter in när likvärdiga ansökande står mot varandra. Många av invånarna har makar som också är betydande konstnärer. I Lallukka har konstnärsklubben, Taiteilijaklubi ry, sin verksamhet. Föreningens medlemmar är de boende i Lallukka samt ledamöterna i stiftelsens styrelse. Klubben arrangerar traditionella samkväm och evenemang för invånarnas rekreation.

Ursprungligen hade 20 av konstnärshemmets lokaler reserverats för bildkonstnärer och 25 för utövare av tonkonst och scenkonst i enlighet med stiftelsens regler.

Idag är utrymmesfördelningen följande:

  • bildkonstnärer, ca 2 600 m², 24 ateljéer
  • scenkonstnärer, ca 1 000 m², 16 bostäder
  • tonkonstnärer, ca 1 000 m², 13 bostäder
  • sammanlagt 53 lägenheter för konstnärer

Juho och Maria Lallukka

juho lallukkamaria lallukkaJuho och Maria Lallukka härstammade båda från Räisälä socken, som låg granne med staden Käkisalmi. Juho Lallukka började sin karriär som vallpojke, fick sedan möjlighet att bli skomakarlärling och mötte sin blivande maka. Sedan blev han butikspojke, handelsbokhållare, lanthandlande, borgare och till sist grosshandlare i Viborg. Dessutom var han politiskt aktiv och under sina sista levnadsår verksam som riksdagsledamot. Som finskhetsman var Juho Lallukka en central figur inom folkbildningsarbetet, som grundare av en ungdomsförening, styrelseordförande för landsbygdsteaterföreningen och stödjare av inhemsk litteratur. Maria Lallukkas föräldrar Matti ja Valpuri Jääskeläinen ägde ett gästgiveri i Räisälä, och i den tillhörande rian startade Juho Lallukka sin första egna affär. Äktenskapet som ingicks 1878 blev barnlöst. Efter Juho Lallukkas död blev Maria Lallukka direktör för grosshandeln. Förmögenheten växte sig så stor att Maria år 1919 ansåg det bäst att förändra det ömsesidiga testamentet för sin del. Hon stipulerade att hälften av hennes andel skulle användas för att grunda ett bibliotek i Viborg.

error: Content is protected !!